Meny

 Sök:
Startsida »
Böcker » Recensioner » Bokförlaget Alerta » Om författaren » Kontakta mig » Kalender »

 

 

 logo-alerta-sv-transp

 

             Välkommen

 

 

 

samtal-littmässan-2018-webb

Benita Funke och Gunnar Bolin i samtal med författaren.

 

Presentationen av dokumentären De värnlösa Stockholms Litteraturmässa den 14 april blev lyckad. Ett stort tack till alla dem som kom och lyssnade på oss.

 

Gunnar Bolin

Sveriges Radios kulturredaktion skriver i sitt förord:

 

"Lilian Montmars De värnlösa ger just röst åt barnen.

 

Hur kunde det ske? Hur kunde människor vara kapabla att utsätta värnlösa barn för detta?

 

För många var de nazistiska brotten som även riktades mot ”ariska” barn en nyhet när de nazistiska förbrytelserna började komma till ytan efter kriget.

 

De judiska invånarna förlorade arbetet, fick sina hem och ägodelar beslagtagna, affärerslokalerna sönderslagna, blev misshandlade eller dödade utan rättegång. Så småningom  fick de inte äta glass, inte ha husdjur, inte bada på offentliga bad, inte åka med offentliga färdmedel. ”Juden”  var inte människa som vi andra och till sist hade de t.o.m. förverkat rätten att leva.

 

Och barnen på Spiegelgrund? Här ingick det sadistiska beteendet mot barnen i en större nazistisk plan om en ren arisk människa. Hur kunde så många ställa upp eller titta bort? Och hur kunde både individer och stater skydda brottslingarna även efter krigsslutet när brotten låg i öppen dager?

 

Varje nytt vittnesmål i boken ställer indirekt dessa frågor.

Varje vittnesmål i De värnlösa tvingar mig att se mig omkring och med darrande blick leta efter tecken i vår tid som än en gång skulle kunna leda mot denna avgrund.

 

Endast som vittne är människan till.

Lilian Montmar har fått nya vittnen att stiga fram." 

 

Läs ett smakprov här:

 

 

 

 

Klicka på bilden

 

omslag de värnlösa-bokrondellen

Barn till överlevande efter nazismens grymheter

är inte onormala. De visar normala reaktioner

på en onormal situation. Boken är viktig läsning

för alla oss som bor i ett land, som inte har haft

krig på 200 år, eftersom vi åter ser de varnings-signaler som ledde till katastrofen på 40-talet.


Dr. Hédi Fried, psykolog och författare.

 

 

 (Lilian O. Montmar vill )... "ge rättvisa till de judiska

barn och ungdomar som på olika vis föll offer för nationalsocialismen.

 

Författaren beskriver både bakgrunden, de rashygieniska teorierna och de faktiska handlingarna. Kapitlen är sinsemellan tämligen olikartade, men de ger sammantaget en fin balans av texter.

 

Det är framför allt intervjuer med överlevande offer och förövare som läsaren torde ha störst behållning av, eftersom de för en nutida svensk sätter ljuset på såväl de faktiska händelserna, de resulterande känslorna och tankarna bakom. Den språkliga nivån utgör inget hinder för målgruppen ...  boken tarvar ingen särskild förförståelse för att man ska kunna tillgodogöra sig innehållet."

 

Många svenskar känner till förintelselägren, men färre är medvetna om andra aspekter av det rashygieniska

systemet. Det gör Montmars arbete extra angeläget.

 

BTJ/Linus Björk

 

 

 

 

 


De värnlösa är en gripande och utmanande bok, som påminner oss om ett mörkt kapitel i historien. Den visar att enskilda individers agerande spelade en oerhört stor roll, liksom att omgivningens reaktioner hade en avgörande betydelse. Vi har alla en skyldighet att som medmänniskor agera mot övergrepp på dem som inte kan försvara sig. 

 

Benita Funke, Kulturråd Schweiziska Ambassaden

 

 

Tidlöst om människovärde

 

Sverige låg länge i framkant av klassificering av människor
och 1922 inrättades världens första rasbiologiska institut under ledning av Herman Lundborg. Institutet förändrades med tiden, men att direkt eller indirekt dela in människor i A- eller B-kategorier dog inte ut när det goda samhället skulle
byggas. Hur är det idag? är frågan som hela tiden petar
mig som läsare i ryggen. I Sverige och i världen. Tja, i
skrivande stund hör jag att världens mäktigaste person
kallat nationer för ”skithålsländer”.

Språket visavi en annan människa eller folkgrupp, kan vara snökornet som blir en snöboll som bildar n.., tja vart tar det vägen?

 

Ingemar Nilsson

NSD, kulturredaktion

 

http://www.nsd.se/kultur/tidlost-om-manniskovarde-nm4740896.aspx

 

Att följa ordens tyngd


Lilian O. Montmar har genom dokumentation av arkivmaterial tillsammans med samtal, intervjuer och vittnesmål från en verksamhet som är fullkomligt obegriplig i sin ondska, åstadkommit en dokumentär vitbok...

 

Benny Holmberg

Tidningen Kulturen

 

https://www.tidningenkulturen.se/utgavor/utgava-2018-01/23506-att-folja-ordens-tyngd

 

 

Det är vår och jag lever ännu

 

 

 

En dokumentärroman om Röda korsdelegaterna Elsa Brändströms, Ethel von Heidenstams, Elsa Björkman-Goldschmidts och många andra undantagsmännskors altruistiska insatser i fånglägren i Sibirien och under hungersnöden i Europa under och efter de båda världskrigen.

 

 

 

Recension:

 

Lilian O. Montmar gör en värdefull insats i att dokumentera och lyfta fram kända och okända personers minnen av krigsfångarnas situation under första och andra världskriget och de humanitära organisationer och enskilda människor som med risk för sin egen säkerhet gjorde allt som stod i deras makt för att hjälpa dem. Dessa vittnesmål och erfarenheter är viktiga lärdomar i dessa oroliga tider då många människor är på flykt undan krig och visar att det går att göra skillnad även i en svår situation.

 

Benita Funke,

Kulturråd Schweiziska Ambassaden

 

Se inbjudan här

 

Klicka på bilden

 

det-är-vår

 

Det är vår och jag lever ännu

 

Som halvvuxna krigsbegeistrade pojkar och flickor marscherade de ut i krig. Som ärrade, enögda och enbenta krigsinvalider med trasiga själar återvände många av dem från fånglägren i Sibirien. En kedja av röster skildrar händelser som bidragit till att de överlevt krigets helvete.

 

 

Det är vår och jag lever ännu

 

Efter de båda världskrigen återuppbyggdes Europa och Europas länder förenades under mottot Aldrig mer krig. Men idag har vi tydligen redan glömt allt som hände för sjuttio år sedan.

 

Nittiotalets Balkanflyktingar minns sina egna krigsupplevelser, när de nu ser flyktingvågen strömma in söderifrån. De vet vad det innebär att tvingas tränga sig in i ett främmande land med en obekant kultur och levnadsstil, där en oviss framtid väntar.

 

Främlingsfientligheten är ett farligt gift, som uppstår när människor känner sig hotade, då "ingen jävel ska släppas över bron". När flyktingarna upplevs som för många, börjar politikerna tävla i att föreslå gränshinder.

Så uppstår "ett vi och ett de".

Så var det då - så är det nu.

 

Se ett smakprov här  


 

Klicka på bilden

 

 

 

 

Kolonisterna på Hjortronmyrarna

 

Kolonisterna på hjortronmyrarna handlar om arbetslösa industriarbetar från Mellansverige som i stället för att utvandra tilldelades marker av svenska staten för att

bygga upp en tillvaro i Vilhelminatrakten på 1920-talet

 

Se ett smakprov här

 

Klicka på bilden

 

framsida magdalena

 

 

Maria Magdalena Mathsdotter, Kungen, samekvinnan och den franske pastorn

 

Dokumentärromanen är en pendang till "Kolonisterna på hjortronmyrarna" om den modiga samekvinnan, som 1864 skidade 80 mil till Karl XV för att be om bättre skolor för samernas barn.1866 reste hon till Stockholm för att få till stånd renbeteslagen. Det lyckades henne på omvägar.

 

 

 

Klicka på bilden

 

för-inte-så-länge-sedan-

 

 

För inte så länge sedan

  

 

Tredje delen av Norrlands-trilogin "För inte så länge sedan" är en dokumentärroman om kvinnors osynliga arbete 1880-1960.

 

Se ett smakprov här 

Bokpresentation: Klicka här

Se recensioner från olika medier här  

 

 

 

Välkommen att lyssna till Ulrika Kärnborgs samtal med Lilian O. Montmar i

"En bok - en författare" i Kunskapskanalen. Klicka på bilden.

 

 

 

 

 

  

ur-play

 

Klicka här för att se recensioner i olika tidningar


 

omslag-kolonisterna_web

Kolonisterna på hjortronmyrarna handlar om arbetslösa industriarbetar från Mellansverige som i stället för att utvandra tilldelades marker av staten i Vilhelminatrakten på 1920-talet

 

Se recensioner:

Eskilstuna Kuriren Tina Nordlund-Hessler

Tidningen kulturen Benny Holmberg

BTJ Elisabeth Hermansson

Aftonbladet Pia Bergström

Tidningen Folket Peter Dahlgren

Västerbottens Kuriren Per Runesson

Folket i Bild Kulturfront Stefan Estby

Oknytt Nr. 3-4 2010 Carina Strömberg

 


 

Dokumentärromanerna "Dimma över Albysjön", "Kärlek, vänskap och rock n' roll," biografin

"Min vän från Metaponto" och trilogin "Hedersmannen", "Födda i våldets tecken" och "Solnedgången kan ingen ta ifrån mig" hittar du mer information om under fliken "Boktitlar".

 

Mina böcker finns som e-bok och mp3 på Elib, Adlibris, Bokus, Bokia och CDON 

"Mein Freund aus Metaponto", "Liebe Freundschaft  und Rock n'Roll" kan med fördel och nöje även användas i tyskundervisningen från steg 3. Utarbetat studiematerial finns att tillgå.

 

Välkommen att läsa recensioner under flikarna "Recensioner"

 

 

 

 ©Bokförlaget Alerta .    Användarvillkor.   Integritetspolicy.